Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Titel: Hur får man ?Carmen? att gå på ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har språkljudsproblem, samt om svårigheterna skiljer sig beroende på vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frågade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med språkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns språkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att de arbetsmetoder som används vid stöttning av barn som har språkljudssvårigheter inte skiljer sig beroende på etnisk bakgrund utan främst beroende på var i sin språkliga utveckling som de befinner sig. Det har också konstaterats att det inte går att dra några slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika språkljudsproblem..

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

AbstractTitel: ?Här är sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrågeställningDen övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor.Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet? Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20?25 år.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Syftet med studien är att ta reda på hur förskolor som har fått kritik för bristande arbete med kulturell mångfald och som har en liten etnisk mångfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mångfaldsfrågor i verksamheten. För att besvara syfte och frågeställningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Efter transkriberingen gjordes en innehållsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mångfald i en svensk förskola, förhållningssätt och förverkligandet av läroplanens mål) trädde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollärare. Studien visar även hur förskollärarnas uppfattningar om mångfald och mångfaldsarbete ser ut och hur förskollärarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhället..

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.

Sverige har gått från ett monokulturellt samhälle till ett mångkulturellt samhälle. En allt större del av Sveriges befolkning består av människor med olika kulturella och etniska bakgrunder. Det senaste decenniet har kombinationen av en åldrande befolkning med varierad etnisk och kulturell bakgrund ställt nytt krav på svensk hälso- och sjukvård. Detta innebär att sjuksköterskor kommer att träffa människor från olika kulturer och med olika vård behov. Med detta i beaktande är det betydelsefullt att belysa vikten av kulturell omvårdnad och kulturkompetens i mötet med patienten.